God förmiddag. Gissa om jag är utsövd så här på midsommardagen vilket beror på att jag sov middag igår, halvsov framför tv:n mellan 22 och 01 då jag slutligen gick och la mig. Så när jag slog upp de blå vid fem i morse var jag fylld av massor av energi. Så skönt. Jag har ingen aning vad som står på agendan idag, men då vädret är riktigt skapligt, så blir det säkert en tur med motorcykeln.

Förra helgen hade vi familjeutflykt tillsammans med bröder och föräldrar och vi träffades vid 10 vid Tykarpsgrottan strax utanför Hässleholm. Här började man bryta kalk i mitten av 1700-talet och idag bjuder Tykarpsgrottan på 20000 m2 underjordisk labyrint med salar, gångar och hundratals pelare. Under vinterhalvåret är gruvan sovkammare för åtta av Sveriges fladdermössarter men av dom syntes ingenting denna vackra sommardag. Den enda nära närkontakt jag har haft med en fladdermus var när jag hittade en stackare död i vår stuga och det skrik jag gav ifrån mig väckte nog många grannar. Grotttemperaturen ligger på +8 grader året runt och runt jul så håller man även julmarknad i Tykarpsgrottan.

Vi blev guidade nere i grottan och det var en rolig upplevelse att gå 12 m under jord. Mina tankar går till de män och kvinnor som arbetade i denna gruva för det måste ha varit ett otroligt tungt arbete. Inte minst för kvinnorna som fick den otacksamma lotten att bära upp allt. På vissa ställen fick man gå nedhukad och det gällde att se upp var man hade både fötter och huvud, vilket inte alltid är en lätt ekvation.

Efter rundvandring var det dags för lunch och jag hade med mig baguetter med rostbiff, curryremoulade och lök. Det fanns även baguett fylld med vegansk mjukost som jag blandad med pepparrot och lax. På den söta sidan fanns hemlagad citronsaft och citronbiskvi. (Recept kommer) Mums.

Och så ett gott råd, hoppa inte hoppborg om du passerat 50. Jag var naturligtvis tvungen att prova och förutom att jag slog upp en gammal ryggskada så åkte jag på migrän, men som sagt, det var kul för stunden, men det finns säkert en anledning till att det fanns en skylt där det stod max 10 år. hahaha.

Efter lunch och grottbesök satte vi oss i bilarna och begav oss mot Wanås Slott, en resa som tog cirka 20 minuter. Jag har hört mycket om Wanås Slott, som är en plats där konst, natur och historia möts. Här visas internationell samtidskonst och utrustade med karta så begav vi oss ut i den grönskande bokskogen. Platsen är otroligt vacker men ja…. jag vet inte vad jag ska skriva mer.

Det är möjligt det är fel på både mig och hela familjen men ingen av oss var väl helt begeistrade. Jag förstod inte konsten. Kallas det konst att slänga upp tygstycken och bollar i ett träd? Att ha en högtalarröst som ropar på mamma stup i kvarten? Ge mig en tavla att titta på, det förstår jag, men som sagt, uppenbarligen förstår varken jag eller min familj inte vad konst är då vi alla kände samma sak. Hela utställningen i bokskogen var konstig MEN vi fick en fantastisk promenad och njöt av alla doftande blommor och träd. Så på sitt sätt fick vi valuta för pengarna, men det är definitivt inte ett ställe jag skulle rekommendera. Jag kan dock ha varit extra grinig efter att jag slagit upp ryggskadan och fått migrän….

I slutet av promenaden försvann solen och det började regna, så det blev ett hastigt rusande mot bilarna för vidare hemfärd, där vi avslutade kvällen med att grilla, mysa och titta på en gammal videofilm från när min pappa firade sin 60-årsdag hemma hos oss, då vi bodde i Dösjebro. Då var Nicklas en liten kille på 3 år och Emma var ett par månader gammal. Och jösses vad ung man själv såg ut 🙂

Vi hade en toppendag och egentligen kvittar det vad man gör – bara man är tillsammans.