Idag firar vi fars dag och det är en dag då jag passar på att extra rå om Nicklas och Emmas pappa. Vi fick verkligen kämpa för att få våra klimpar och det har runnit rätt mycket vatten mellan stenarna under de trettiotre år vi har varit tillsammans och med facit i hand kan jag säga att jag inte velat leva utan dig. Visst finns det dagar då jag kunnat sälja dig till lägstbjudande men inom mig vet jag att jag inte skulle acceptera eventuella bud. Du är min klippa och en fantastisk pappa till Nicklas och Emma. Du har också varit en underbar pappa till våra 9 utbytesstudenter och det vi alla är tacksamma är din trygghet, ditt lugn, att vara rationell men samtidigt med glimten i ögat. Det blir aldrig tråkigt. Älskar dig.
Samtidigt vill jag passa på att hylla min fantastiska pappa som alltid ställt upp i vått och torrt.
Pappa, jag vill bara säga att du är toppen. Du är absolut den bästa pappa man kan önska sig och du har alltid fått mig att känna mig speciell. Jag hade en helt fantastisk uppväxt och vill passa på att tacka dig för alla timmar du tillbringade med mig i stallet. Speciellt alla helgdagar som ingen annan ville jobba på. Aldrig har väl stallet varit så fint som när du var där, för varje gång en häst lyfte på svansen så stod du där med spaden. Ditt tålamod och lugn genomsyrade hela vår barndom och ett starkt minne är när vi var ute och övningskörde. Det gick inte så bra alla gånger men du hade en påse Ahlgrens bilar till hands, som var bra att tugga på, när delar av bilen bara föll av. Jag tror att en front på en Volvo hade suttit fast bättre än på en Citroen.
Jag minns också när det öppnade en pizzeria i Härnösand och det var jätteexotiskt med alla dessa mörkhåriga pojkar. En gång när de stod utanför restaurangen och rökte, då körde du upp bilen, stannade den och tutade på dom eftersom jag råkade försäga mig att de var söta. Jag blev inte alls generad.
Ett annat fint barndomsminne är när vi var ute och fiskade i Radnejaur och du förmanade oss barn att inte trilla i sjön. Plasket när du föll i vattnet skrämde upp en massa fisk och det är nog enda gången jag sett dig irriterad under alla dessa år. Du var genomblöt och vi försökt oss på att inte skratta alltför högt. Att fiska har varit ett stort fritidsintresse hos dig, men du pappa, det fungerar nog inte med falukorv som bete. Jag tror inte att fiskar älskar korv lika mycket som du.
Jag minns också galgracet du körde i garderoben var morgon när du skulle hitta en struken skjorta. Du förde galgarna fram och tillbaka i säkert 10 minuter. Det är ett ljud som påminner mig om trygghet. Annars så tror jag att du föredrar dina träskor allra bäst och jag tror aldrig jag har sett någon springa så fort som dig i ett par. Tack också för att du var med mig under min tidningsrunda, tidiga regniga, kalla morgnar. Tillsammans fick vi uppleva Härnösand på ett helt nytt sätt.
Du är min pappa och du är bäst!