Har äntligen landat i soffan  och är proppmätt efter att ha ätit middag. Extra roligt var det att Emma kom hem på en snabbvisit, för det är inte så ofta vi träffas, så man får passa på att mysa när hon är hemma. Planerna för resten av kvällen är bara att softa och ta det lugnt. Ska bli så skönt så.

Jag har hunnit med en sväng upp till Blekinge och ett event som hölls på anrika Ronneby Brunn. Jag hade med mig kameran men upptäckte att minneskortet – ja, det var inte med kameran – så jag har tyvärr inga sköna bilder att dela med mig av. Eftersom vi har stuga i Blekinge så brukar vi åka in till Ronneby Brunn någon gång emellanåt och gå runt den vackra brunnsparken men jag har aldrig varit inne i själva hotellet, så det var kul att komma dit. Vi hann tyvärr inte med något spapass men jag kan mycket väl tänka mig att åka dit över dagen – för det såg onekligen mysigt ut. På kvällen hann vi med lite hockey och det var hur kul som helst. Jag kommer definitivt att gå på fler hockeymatcher!

Maten var dock inte roligt och jag tror inte jag återvänder till Ronneby Brunn för matens skull. Jag hade talat om att jag var allergisk mot mjölkprotein och till lunch fanns det två alternativ att välja mellan, varav en ”allergivänlig”. En skylt talade om att ena rätten var laktos- och glutenfri men laktosfritt är inte detsamma som mjölkproteinfritt. Den laktosfria köttgrytan innehöll smetana så jag försökte prata med restaurangpersonalen men det var som att tala med en vägg och det var bara att inse att de inte förstod. Till slut gick en iväg för att tala med kökschefen och kom ut och sa att maten var laktosfri och när jag återigen påpekade att laktosfritt inte är samma som mjölkproteinfri, så möttes jag bara av stum tystnad! Så jag gav upp. Och åt grönsaker.

Tack och lov så händer det väldigt sällan att jag hamnar på ställen där man inte kan erbjudas mjölkfri kost men det lägger onekligen sorti på en annars bra vistelse. Jag har tidigare skrivit om hur viktigt det är att personalen är utbildad och förstår skillnaden av laktosfritt och mjölkproteinfritt. Under kvällen samtalade jag med en kvinna som är både gluten- och mjölkallergiker och hon sa att hon har slutat be om specialmat när hon är ute då hon upplever att många tror att hon hoppat på en ny fluga att äta gluten- och laktosfritt . Hon upplever att folk inte tror att hon är överkänslig utan att hon äter specialkost av någon annan anledning. Sådana berättelser gör mig så ledsen och det får mig att minnas en krönika som handlade om ett bröllop och vid kaffet så hade toastmastern annonserat att det var kaffe och kaka och för de som kände sig viktiga fanns det gluten- och laktosfri kaka till vänster. Det handlar inte om att vara viktig utan det handlar om att vi som är födoämnesallergiker ska våga äta det som serveras – utan att bli sjuka.