Trots halsont och snorig näsa åkte jag till Vimmerby i helgen och det är något visst med att åka tåg. Inte minst doften av leverpastej på trött lingongrova som blandas med doften av unkna strumpor när medpassagerare luftar tårna. Jag tycker det är rofyllt att åka tåg och att se landskapet swischa förbi och det var fantastiskt mycket snö ju längre norrut vi kom. Jag försöker alltid att boka plats i tyst kupé för då slipper jag lyssna på jobbsamtal eller när man dissekerar sitt förhållande med närmaste vännen. Ett privat samtal bjuder in massor av åhörare och även om jag inte vill lyssna så går det inte att undvika. En minnesvärd tågresa var när passagaren bredvid satt och kollade porrfilm på sin dator. Ja jösses!
Tåget kom in med minsta marginal till Nässjö så det blev springtur till bussen. Inte illa pinkat för en 50-åring, om jag får säga det själv. Jag medger att jag nog inte sprang speciellt graciöst men jag skyller på väskan med tio kilo smink. Det krävs så mycket om man ska få en naturlig look.
Den 1,5 timmen bussturen till Vimmerby gick bekymmersfritt men på den korta promenaden till hotellet, som jag hittade till, trots dåligt lokalsinne (jag behövde bara fråga två om vägen eftersom jag inte litar på Google maps) så tog krafterna helt slut och jag insåg att jag behövde näring. Yoghurten jag stoppat i mig timmar tidigare var mer än förbränd men eftersom köket inte öppnade inte förrän en timme senare så jag gick ut och tittade i affärerna och kom ut med en söt rosa topp.
Innan jag reste, hade jag tänkt ta mig en macka på rummet, för det här med att äta själv på restaurang är lite scary, men jag stoppade ned en pocketbok i väskan och gick ned till restaurangen. Jag beställde in en räksmörgås som jag bad dem omvandla till räksallad, för jag brukar ändå skippa brödet. Beställde ett glas vitt och här gick jag verkligen utanför comfortzonen, för jag dricker aldrig vitt vin. Men gudars vad gott det var till räksallad. Jag vet inte om köket tyckte synd om mig där jag satt i min ensamhet med en pocketbok som sällskap men jag fick också in en förrätt på friterad rödbetsgnocchi och gud vad gott det var. Jag himlade med ögonen och bara njöt. Den var friterad frasig till ren perfektion. Räksalladen serverades med picklad rödlök och det var såååå gott. Jag blev så uppassad så det här med att gå på middagsdate med sig själv är inte helt fel.
Jag kommer att ha ytterligare möte i Vimmerby längre fram i vår men då tar jag med mig äkta hälften så vi kan få uppleva lite mer av Vimmerby tillsammans. Vi har inte varit här sedan barnen var små och då var vi aldrig inne i själva Vimmerby utan tillbringade dagen på Astrid Lindgrens värld.
I sängen låg jag avsminkad och i pyjamas strax innan nio med en tjock pocketbok och det tog inte lång tid innan jag slocknade.
Dagen därpå vaknade jag klockan sex och var vrålhungrig – finns det något godare än hotellfrukost – och efter den var det dags att möta dagen. Min utbildning började klocka nio och dagen bara rusade iväg. På eftermiddagen var det dags att återigen ta bussen från Vimmerby till Nässjö och där fortsätta med tåg mot Lund. Hemma väntade äkta hälften och i morgon väntar jobbet.
